Forskningsprojekt ska säkerställa vätgas för Gotlandstrafiken

I december 2021 beviljades Uppsala universitet, tillsammans med en rad näringslivsaktörer, däribland Rederi AB Gotland finansiering till ett nytt forskningsprojekt kring vätgas för Gotlandstrafiken av Energimyndigheten. Syftet är att gemensamt utveckla och utvärdera systemlösningar för användning av fossilfri vätgas där Gotland Horizon kommer att användas som en konkret fallstudie. Projektet leds av Björn Samuelsson, forskare i kvalitetsteknik vid Uppsala universitet, Campus Gotland.

Målet är att presentera ett komplett, hållbart och tillförlitligt system för fossilfri vätgas som ska vara implementerat senast år 2030. Projektledare Björn Samuelsson har lång erfarenhet från både akademi och industri och är idag aktiv vid institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik vid Uppsala universitet. I ett samtal berättar han om bakgrunden och förväntningar på det nya forskningsprojektet.

–  Det är väldigt spännande att få arbeta med tillämpad forskning på det här sättet. Det är också kul att det i det här projektet både finns ett stort allmänintresse och ett stort forskningsintresse. Jag ser fram emot att kunna bidra med konkreta lösningar som kan snabba på sjöfartens omställning.

Foto: Daniel Olsson på Uppsala Universitet

För cirka ett år sedan kom Björn i kontakt med Rederi AB Gotland och Gotland Tech Development, och tillsammans har flera olika fossilfria lösningar för sjöfarten diskuteras.

–  Vätgas har varit med som ett alternativ när vi diskuterat framtidens sjöfart. Dessutom är Gotland en naturlig plats för att testa vätgasutveckling. Ön är beroende av färjetrafiken och tillgången till vindkraft är god. I ett längre perspektiv tror jag på Gotland som ett nav för produktion av vätgas.

Projektet har precis satt i gång och befinner sig i en uppstartsfas där de olika aktörerna, Uppsala universitet (Campus Gotland), Rederi AB Gotland, Gotland Tech Development, OX2, Linde Gas, Uniper och Bassoe Technology tillsammans diskuterar förutsättningar och tidplan.

–  Inledningsvis ska vi definiera den grundläggande efterfrågan och se till helheten för att sedan kunna fokusera på enskilda detaljer. Projektet ska slutredovisas år 2023 så vi behöver arbeta effektivt från start.

Vi frågar Björn vad han hoppas kunna åstadkomma fram till 2023, och han är tydlig med att målet är ett storskaligt system för användning av vätgas för Gotlandstrafiken.

–  Vid projektets slut hoppas vi kunna presentera en roadmap för hur vi kan implementera ett storskaligt system för användning av vätgas framställd med fossilfri el via elektrolys som bränsle i den gotländska färjetrafiken. Det innefattar bland annat en plan för vilka tekniska komponenter som kommer att behövas, hur vi säkerställer tillgång till vindkraft, en uppskattning av vilka investeringar som kommer att krävas etc. På sikt handlar det sen om att kunna skala upp tekniken, vilket ställer höga krav på ett robust system som säkerställer att färjan alltid kan gå.

Att använda vätgas som energibärare är en sedan länge känd teknik och det ses som en möjlig komponent i omställningen till ett hållbart transportsystem. Trycksatt vätgas väger väldigt lite och förbränningen ger endast upphov till ett enda utsläpp, vatten.

–  Vår uppgift är att se det ur ett systemperspektiv, det vill säga hela kedjan från att producera el till att köra färjan. Det är också viktigt att komma ihåg att det här är en av vägarna framåt. Jag tror att man måste ha en palett av olika alternativ. På kortare sträckor och för mindre färjor än de som trafikerar Gotland-fastlandet kan det till exempel vara mer fördelaktigt med användning av batterier. För större färjor är vätgas dock en av de bästa kandidaterna för sjöfartens omställning.

 

Bild tagen av Daniel Olsson på Uppsala Universitet

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få uppdateringar om nyheter och event.